Cappukollen – Le Café, Waterfront
Här kommer jag med lagom oregelbundna tillfällen recensera min upplevelse av för mig nya caféer då jag hittar dem lite här och var. Tanken är att jag som student skall ge min bild av caféerna endast via en cappuccino. Detta av tre anledningar:
1. Cappuccino kan vara av så otroligt olika kvalitet och smak. Det är ett hantverk som förtjänar att arbetas med för att ge den där extra kryddan av angelägenhet som gör min kopp så mycket godare.
2. Alldeles för många recensioner av caféer värderar kaffet bara som en del av helheten. Det är i min värld fel. Kaffet skall vara utgångspunkten.
3. Jag är student. Budget, budget, budget. 
_______________________________
Le Café är ett helt nyöppnat café på gatuplan i Waterfront, affärshuset som ligger på Klarabergsviadukten alldeles intill Centralen. Stora öppna fönster ut mot gatan släpper in ljus och det är en öppen inbjudande salong med omväxlande raka linjer och böjda former. Inredningen går i orange och grått med lite spännande inslag. När jag kommer in är det eftermiddag och det har tydligen varit rusning förut men nu är det lugnt. Solen pressar på men inne på caféet är det svalt och skönt.
Jag kommer fram till disken och det står tre gäster framför mig i kön. ”Inga problem”, tänker jag efter att snabbt ha räknat ihop till fem tjejer som jobbar. Men trots försök till kontakt så är det bara en som står i kassan och ordnar med beställningar så det tar längre tid än jag förväntat mig. Nåja, det är första dagen de har öppet så de kanske inte kommit in i rutinerna. Hur som helst är det trevligt med någon kommentar av dem som springer runt innanför disken och torkar ytor och liknande. Lite serviceminding helt enkelt.
Jag beställer min cappuccino, en liten för 30 kr. Stor cappucino kostar 35 kr och även om jag tycker att marginalen på kaffe är ganska grym så är priserna varken högre eller lägre än på andra ställen. Den lilla cappun skulle kunna vara lite billigare sett till mängden kaffe. Åter igen verkar barnsjukdomarna visa sig när tjejen som jobbar inte har någon kant att slå ut kaffesumpen mot. Hon tvingas bokstavligen gå ner i soppåsen och slå ut sumpen. Känns inte helt fräscht faktiskt.
Hon har gjort ett okej hantverk. Lattearten är vacker och koppen är värmd precis som den skall vara. Men varför fyllde hon inte upp till kanten för? Smaken är god och komplex men den flirtar med att gå mot lite bitter. Rätt angemämt även om jag föredrar rundare toner. Jag känner att jag inte har så mycket kunskaper inom kaffe än så mina helt subjektiva åsikter är det som får gälla just nu. Planerna är att ändra på det!
Känslan jag bär med mig efter besöket är att det känns som ett modernt café som mutar in en bit av cafékartan som varit relativt död vilket kommer göra det till ett omtyckt café. Det finns absolut saker att förbättra, bland annat trådlöst internet som tydligen skulle installeras men inte hade gjorts när jag var där, och som student så skulle jag inte kunna ha det som mitt stammishak. Däremot kommer jag nog definitivt ha det nära till hands om det skall fikas i närheten av Centralen. Det finns en ordentlig potential i stället, helt klart.