Muffin:”-Skall vi boka taxi för resan på torsdag? Enligt tastecastings meddelande? 
”
Jag: ”- Det tycker jag! Det är ju ”jättelång” promenad till Kistamässan från tuben… Men det är helt klart läge att utnyttja det som erbjuds. ”
Muffin: ”- Ok, då mailar jag ”
Jag: ”- Toppen!”
Det här ovan var den smskonversation Muffin (@muffineer) och jag hade inför tastecastingen att testa Santa Marias olika thaiprodukter som gör det enkelt att göra god thaimat hemma (Bortse gärna från överanvändandet av smileys… (
)). Vi hade fått ett mail om att man kunde få skjuts från tunnelbanan till Santa Marias lokaler och var rörande överens om att åka taxi. Vad som inte var helt klart var hur vi skulle boka plats. Av konversationen så tolkade jag det som att Muffin skulle boka taxiplats åt oss båda. Det gjorde hon inte…
När vi så kommer till upphämtningsplatsen blir det ett typiskt handen-på-pannan-moment när det visar sig att det inte finns bokad plats åt mig i taxin. Muffin känner solidaritet och förstår att det är ett gemensamt misstag så vi får ta och traska iväg mot Kistagallerian. Efter lite tips och tricks hittar vi till lokalen och får skynda oss in, de har precis börjat en presentation. Självklart är de enda lediga platserna längst fram så det där som man helst gör när man är sen, smyger in och obemärkt sätter sig längst bak, går ju inte riktigt…
Nå, vi kan andas ut. Vi är på plats. Eventet startar med en trevlig föreläsning om det thailändska köket och Santa Marias produkter samtidigt som vi först får en entrérätt och sen två olika förrätter. Entrén är Tempuras med het dipsås. Det är helt okej men kanske inte så märkvärdigt. Däremot den första förrätten, satayspetten! Ay, ay, ay! De smakar underbart! Tillsammans med en jordnötssås och gurksallad… mmm! Den andra förrätten presenteras som en Phad Thai, där den färska koriandern verkligen är framträdande. Gott! Till detta har vi fått en mango- och ingefärsdrink (tror att det var puréad mango, ingefära och galanga och sen tillsatt bubbel) samt Singha eller Riesling.
Santa Marias sortiment samlat.
Nästa punkt är att vi får följa med in i köket där vi får se hur enkelt det är att laga maten med hjälp av deras produkter. En Pad Himmapan serverad tillsammans med något som jag aldrig hört talas om tidigare, nämligen friterade glasnudlar. Nudlarna blir i konsistensen som räkchips men har väldigt lite smak. Intressant i vilket fall och klart mycket bättre än de tillfällen då jag kokat glasnudlar. Huvudrätt två tillagas och serveras, en Paneng Gai. Enkelt, trevligt, snabbt.
Friterade glasnudlar.
Efterrätten kallas Sticky Rice och är tydligen rätt vanligen förekommande i Thailand. Känslan är väldigt mycket Ris á la Malta över den rätten, men med thailändsk touch. Mnja säger jag, för sött enligt mig.
Förutom detta så får vi testa att göra rosor av rädisor och buketter av chilifrukter. Framför oss ligger färdiga exemplar och de är jättefina men det visar sig vara knivigare (höhö!) att skära till dem än väntat. Plus att man skall lägga dem i kallt vatten och sen vänta en dag ungefär på att de skall ”blomma ut”.
Rädiseros.
Efter detta är det dags att tacka för sig och bege sig ut mot taxibilar tillbaka (nu finns det plats för mig!), och på vägen ut får vi varsin goodiebag innehållandes en mängd saker. Glad och nöjd kommer jag kunna tänka tillbaka på denna riktigt trivsamma kvällen och de trevliga människorna jag träffade!
——————-
Saker som var intressanta i övrigt:
- På tuben hem var det fortfarande osäkert om hon som höll i presentationen sa att det Thailändska köket var ett ”ledsamt kök” eller ett ”lättsamt kök”.
- Man kan använda tomat för att få bort chilirester från händerna.
- Ungefär lika mycket ingefära som vitlök brukar vara bra proportion för hur mycket ingefära att ha i maten.
- Sawadee är en thailändsk hälsningsfras.
- Galangaroten smakar tall och svensk skog!
- Kokosmjölken har inte med kokosvattnet att göra utan pressas ur kokosköttet.
- Höga histaminnivåer vanligtvis i thailändsk fisksås.
Jag är som jag berättade väldigt nöjd med upplevelsen men det är två saker som kändes lite mindre bra. Det första råkade vara att kocken sa att hon föredrog att koka upp vatten och värma nudlarna ”- för man vet ju inte vilka bakterier som kan finnas på nudlarna” när hon i nästa andetag tar upp en bit kyckling med händerna ur den wok hon gör till oss alla. Bra där…
Det andra är mer av karaktären ”vad är det vi sätter i oss?” De här produkterna är till för att göra det enklare för oss att laga thailändsk mat men till det hör massa kemiska ämnen som skall hjälpa till att lyfta upplevelsen. Inte helt kul att veta om faktiskt. Men det är det priset vi betalar för att vi skall få spännande mat utan att behöva göra alldeles för mycket jobb själva. Jag känner att SVT:s Landet Brunsås passar bra in att titta på om man vill veta mer om industriell mat. Därefter är det vårt eget val att välja om vi vill äta maten eller inte. Min personliga åsikt är att jag helst avstår från färdiga påsar med pulver och liknande (”Quick&Easy!”) medan tex fisksåsen är en krydda i sig och kan få ha sin plats i mitt kylskåp.Vet jag vilka kryddor som går i så kan jag påverka hur mycket kemiska ämnen jag tillåter i min mat.
Men för att avsluta på en god fot till allt det här så skall påpekas att den här maten är femtioelva resor bättre än all annan skräpmat som finns att få tag på i affärerna och det blir faktiskt väldigt gott. Som sista notering så måste jag tacka för det ovärdeliga tipset från Muffin om att själva goodiebagen fungerar alldeles utmärkt som tvättpåse! Tack! 
Uppdaterat: helt ärligt stjäl jag Muffins utomordentligt vackra uppställning av sakerna i goodiebagen!
